För exakt två år sedan lämnade du mig, du var min första kanin, den som har gjort att jag fortfarande håller på idag. Jag var bara 6 år gammal när jag fick dig, en ´´brun´´ djuraffärskanin, min lillasyster fick också en kanin, som skulle bo tillsammans med dig, Madicken <3 Ni trivdes bra ihop, att få vara ute i hagen och beta gräs och gå någon sväng i koppel ibland. Desto äldre jag blev, mer började jag läsa på om kaniner. jag lärde mig mer om kaninhoppning, prövade och du tyckte om det, min farfar snickrade hinder och hemma tränade vi, i hagen, med bara ett hinder i taget. Jag tävlade aldrig med dig, visste nog inte ens att man kunde tävla i det då.

 

 

Jag vet inte vad som hände, allt gick så fort, du somnade in i min famn. kunde jag gjort något annorlunda? hade ja kunna hjälpa dig på nått sätt? tror inte det, det gick för snabbt, hann inte säga hejdå ``ordentligt´´ ville att de sista minuterna skulle va timmar, dagar, år. Du var inte redo att lämna jorden, endast 5 år gammal. men jag hoppas att du har det bra och får äta hur mycket godsaker som du vill :) Jag ÄLSKAR dig finaste kanin <3 Finaste AMALIA!